Klara är klar
Jag är klar, och jag är jävligt stolt över mig själv.Vaknade imorse med vetskapen om att allt det jag hade samlat ihop för mitt arbete
låg i händerna på inbrottstjuvarna eller eventuellt någon som köpt stöldgods.
Skön tanke!
Nu har jag suttit i snart 8 timmar, med pausunderhållning i form av
snack om massproducering av blonda barn.
Men för 10 minuter åkte mitt fantastiska arbete om skolbarns hälsa, eller
snarare ohälsa, iväg till min lärare. Nu får det bära eller brista.
Andra hade 40 timmar på sig att skriva - jag hade turen att få 8 timmar.
(och jo, hade kunnat plugga lite igår, men mellan inköp av ny dator och
polisundersökningar i lägenhet. Det är lika med noll motivation)
Ja, jag är ganska nöjd med mig själv.
Hungrig kisse?
slängde igen dörren och låste när han skulle till jobbet.
Panik!
Fan vad skadad man har blivit.
Det är verkligen överallt. Jag får ju till viss del skylla mig själv,
men jag läste i broschyrerna som jag fick av poliserna igår
att det enda sättet att bli av med den kränkande känslan man
fått är att prata om det. Men det betyder inte att man vill
spekulera i vem det var som gjorde det eller hur det gick till.
Men just nu får jag inte ens tillfälle att kunna fokusera på något
annat än just inbrottet, vilket är otroligt frustrerande.
Jag sitter här med ett arbete som ska in idag,
ett arbete som försvann med idioterna,
så jag har panik över det också.
I tisdags var jag otroligt nöjd med livet,
jag hade börjat mitt skolarbete och hade
precis haft en fantastisk träning.
Nu då?
TOTAL HELOMVÄNDNING I LIVET!
För övrigt; nu när jag flyttat hem till min pappa tillkommer en gammal katt
som förgyller vardagen, och hur gör han det då?
Jo, när minst anar det så börjar han äta på ens hår. Mysigt!
Kan man köpa sig lycka?
Jag har alltid sagt att pengar bara gör en olycklig.
Att allt det materiella bara kommer ge en problem,
och visst ger det en problem.
Men idag är jag glad över att jag har turen att få sitta
med världens sötaste lilla laptop i knät.
En liten vit Acer One, med en 8,9 tums skärm.
Den är helt bedårande, jag är glad för stunden iallafall.
Dags att se framåt igen?!
fundera på vilket hus de skulle ta.
Såg de mig och min granne gå hemifrån?
Anyway, nu har det gått ett dygn och jag är trött på
att vara miserabel.
Dags att se det från en annan synvinkel och inse
att det man inte dör av blir man starkare av.
äckliga hemska natt
så här mycket - men fan vad jobbigt det är!
Inte det faktum att jag har blivit bestulen på mina saker,
utan snarare att jag har fått en känsla av att
vara jagad, förföljd, att någon vill göra mig illa.
Polisen sa att det var en ren slump, vänner säger att
sånt här är som ett roulettespel men i grund och botten
känns det som att det är mitt fel att dom valde just min
dörr igår. Förra veckan så var det inbrott i huset mitt
emot - varför får man inte veta sånt?
Att någon annan människa tycker att jag har
det så jävla bra så att det inte gör något om de
tar lite av mina saker. Mina saker som jag har köpt
för mina pengar som jag har slitit ihop under tre år.
Men mest hatar jag er för att jag inte kan bo i min lägenhet
längre, för att jag inte kan känna mig trygg där och för
att ni gör mig sårbar.
Och för att ni ser till så att jag inte kan sova ordentligt på nätterna.
För en sekund sen så hörde jag något vid dörren,
det bankades lite på dörren och min puls steg väldigt högt, väldigt snabbt.
Det var brevbäraren, min pappa fick post.
Jag hoppas att det släpper, för så här vill jag inte leva.
Förbannad
Vad har jag gjort för att förtjäna att må dåligt?
Det känns som om jag står på en otroligt tunn tråd och människor runtomkring
står och knuffar på mig för att se hur länge jag kan stå kvar.
Hur mycket ska hon stå ut med?
Hur mycket kan hon ta?
När faller hon?
jag hatar människor!
Hur kan människor få för sig att bryta upp någon
annans dörr, knata in i någon annans hem och
sno deras värdesaker.
Det hände mig idag.
Någon gång mellan 11-15 har några idioter tagit sig
in i min (Annas) lägenhet och tagit min laptop, kamera
och 3500 spänn.
Där tog den lyckovågen slut!
Hur orkar man?
För drygt 9 månader sen flyttade jag hemifrån,
jag lämnade ett kaos på Odenplan med föräldrar som var
i en fas där de inte kunde leva tillsammans längre.
Förutom detta kaos så hade jag den tuffaste tiden på tre år
på jobbet med barn som jag skulle kunna tillägna mitt liv för
att få de att skulle må bättre och utvecklas.
Det var ett tufft uppdrag för någon som inte är utbildad till
specialpedagog för fem öre.
Under februarimånad så tog jag en paus från vardagen och besökte
Evelin som precis hade flyttat ner till Mallorca.
Jag och min pappa hade en trevlig och otroligt uppskattad
semester på 10 dagar med även ett kort besök i Barcelona.
Back to reality och jag kämpade på med mitt jobb.
Jag hade diverse spännande "relationer" till män.
Det var Mark i början av året, sen gjorde Stefan en snabbvisit innan
den underbart vackra Philip gjorde ett besök i mitt liv.
Under sommaren träffade jag en man vid namn Christian,
han behandlade mig som en prinsessa och är en de bästa
killarna jag någonsin har träffat. Han vill ingen något ont.
Men det blev fel där med.
Fel är ett ord som skulle kunna vara ett bakgrundsord till mitt liv!
Beslutade mig innan sommaren att jag skulle börja ett nytt liv i höst.
Jag sökte in till Lärarhögskolan och idrottslinjen och kom in.
Hade ett fint sommarlov med ännu ett besök på Mallorca men dessvärre
blev den resan lite mer turbulent än vad jag hade tänkt.
Skolan började och för en gångs skull kändes det otroligt rätt. Tro det eller ej,
jag trivs som fisken i vattnet.
En kille i klassen, Nemo (apropå fisken i vattnet), flyttade in och det gick
över förväntan bra. Men sen gick det inte längre.
Som jag skrev i inlägget under så ska jag tillbaka till mitt
underbara Odenplan innan månadsskiftet.
Samtidigt som basketsäsongen började blev jag lagkapten vilket
plötsligt betydde mer än jag hade kunnat tro.
Det blev problem med coacher och jag blev indragen i en cirkus.
Men trots det så är vi på banan igen.
Jag kan bara hoppas att den här "må bra"-vågen som jag surfar
på aldrig tar slut.
För just nu så älskar jag mitt liv!
I'm going home ..
Känns otroligt dubbelt just nu, men det kan nog bli väldigt skönt.
Slippa tvätta själv,
ha någon att diskutera livets viktiga frågor med,
inte behöva handla all mat själv,
inte behöva laga all mat själv,
inte behöva äta all mat själv.
Och ja,
det här med mat är ett ganska stort problem för mig och har framförallt
blivit det under de senaste månaderna då jag insett att jag antagligen är glutenallergiker.
Och ja, jag vill leva som en prinsessa som får allt serverat på silverfat.
Jag tycker att jag förtjänar det. =)
Vad försöker jag göra?
Se allt från den ljusa sidan, såklart!
=)
Berättelse
på stranden precis efter att det hade vart en hemsk storm.
På stranden låg det hundratusentals sjöstjärnor.
Den lilla pojken började slänga i några sjöstjärnor i vattnet varpå pappan sa:
- Men min son, du kommer ju aldrig kunna få i alla sjöstjärnor, det är ju hur många som helst.
Och då svarade sonen:
- Nej, men de som jag slänger i kommer att tacka mig en dag.
Och sensmoralen är?
saknad
och träna lite. Måste ju lära mig göra poäng när inte våra "vanliga" scoorers kan
producera dom. ;)
När jag börjar prata och tänka på basket så går mina tankar ganska fort
till min älskade vän Evelin som bor på Mallorca. Hon & jag har väl spelat
basket tillsammans mer eller mindre sen vi var 10-11 år. Jag saknar henne
något extremt mycket - vi satt alltid på tunnelbanan tillsammans
tillsammans, även om det var ut till Skärholmen för träning med Queens,
till Farsta för träning med 85-laget eller till Thorild för träning med 86 eller 87-laget.
Hon är med på och fotar även de vackraste bilderna.
Älskar dig Evelin Toledano!
asesinas.blogspot.com
Helg
Söndag, 16.47, och jag sitter hemma hos min far och glor på fotboll.
Trelleborg - Kalmar FF 2-1 just nu.
Djurgården - Sundsvall 3-1.
För en gångs skull så får Djurgården in lite bollar i mål. Skönt!
Andrej Komac, Sebastian Rajalakso & Quirino nätade.
Igårkväll var jag på Berns med Aline, träffade min bror och hans vänner också.
Det var snowboardfest.
Ett snowboardevent hade ägt rum på plattan under gårdagen.
Massa heta skejtare och snowboardåkare - jag var nöjd. =)
Helgens tråkiga var min egen match - en total katastrof.
Ett förmodat topplag som inte ens kan göra mål.
Pinsamt.
PUNKT!
Förutom det så har det vart en trevlig helg.
Jag var onykter igår också - vet inte riktigt vad jag tyckte om det.
Jag hade iofs otroligt kul.
Fick en extrem självförtroendekick av gårdagen också.
Jag tog emot en del fina komplimanger från söta män samtidigt som tjejerna
var otroligt gulliga och gav min tatuering vackra ord.
En tjej tyckte att hon, min älva, såg ut som jag - då blev jag glad.
Nä, nu ska jag hem och bråka med lilla Nemo.
Roligt söndagsnöje!
"Har inte dina lärare sagt att du kommer få ont i axlarna?"
När jag var på introduktion inför min praktik som jag ska göra i Täby
med start den 13 oktober.
Jag såg ut som ett frågetecken och frågade vad hon menade.
Hennes svar var att om jag inte valde ett till ämne till min utbildning Idrott,
fritid och lärande så kommer jag tydligen få ont i axlarna.
Jahapp, sa jag, men tänkte spotta ur mig något annat spydigt som typ
"det beror väl på hur vältränad man är". Men jag valde bort den tanken.
Annars vet jag inte om den här introduktionen och all information om
Täby som kommun gav mig så mycket mer än att jag helt plötsligt ser
ett välbekant ansikte på SMART-boarden.
En liten flicka vid namn Mira visar upp sig från sin bästa sida mitt framför
näsan på mig. Det fick mig att le.
Denna livfulla lilla tjej har jag jobbat med i 3 år - vad hon sen gjorde på
informationen om Täby undrar jag dock.
Man slipper dom aldrig.
Fantastisk artist
Miss Li - I'm sorry, he's mine
En av Miss Li's fantastiskt underbara låtar. Klockrena texter.
Skönt regn
och hur skönt det är när de mjukt landar i ansiktet när man står ute och
tittar upp mot himlen - men jag mådde helt plötsligt lite illa.
Jag knappade på tv´n och hamnade i ett program om otroligt feta människor.
Och förlåt, men jag kan inte förstå mig på sånt. Jag kan ta att människor har
olika gener och en del lider av fetma - men (igen) när feta människor bara vill
gå upp mer i vikt samt tjäna pengar på, det går gränsen för mig. Det handlar
ju om deras hälsa, vad fan tänker de med?
Jag har ju haft problem med min vikt och min självkänsla under delar
av mina tonår, och kan än idag hamna i svackor där jag helt enkelt väljer
att inte äta ordentligt.
Otroligt korkat!
Det har kanske långt bak i huvudet berott på att jag inte velat väga för mycket,
men främst för att jag har svårt, i perioder, att tycka att det är gott med mat.
Dumt igen!
Det här är sånt som jag inte alls lider av varje dag, men det är däremot något
jag jobbar med varje dag. Och det är inte alltid helt lätt.
Jag frågar mig varje dag varför jag tänker som jag gör, men jag vet faktiskt inte.
Så egentligen, vem är jag att döma dessa överviktiga människor som strävar mot
något som inte alls är accepterat i samhället när jag själv, när det var som värst,
strävade efter något liknande fast åt andra hållet?!
Utklädd till ko jagade hon barn i Ohio
Polisen grep henne när hon iklädd ko-kostym jagade små barn.
Efter två dagar i fängelse var Michele Allen fortfarande klädd i sin annorlunda outfit.
- Sug mina spenar, skrek hon åt vakterna.
www.aftonbladet.se
Hahahaha, skönt rubbade människor det finns i världen.
Time of your life
Igår när jag satt på ett sunkigt hak vid Fridhemsplan med några av mina
klasskamrater så slog det mig vilket otroligt skönt gäng det är.
Det finns verkligen alla typer av människor i min nuvarande klass -
men ändå lyckas vi komma överrens ganska bra.
Självklart finns det människor som man kommer mindre bra överrens med,
men över lag så är det väldigt flexibla personer.
Jag tycker att det är ganska imponerande efter fem veckor tillsammans.
Det här med alkohol skrämmer mig fortfarande. Avskyr tanken på att man blir som en annan person när man har en högre promillehalt.
Det är fortfarande många bollar i luften, och jag måste börja organisera mig lite bättre.
Men jag älskar det!
Mys
Finns det något bättre än att somna en
stund i någons famn i soffan framför en film?
Obetalbart!
Hade en fin kväll med Aline och Felix,
det är bra människor.
Och det var i just Felix famn jag somnade till i tio
minuter innan de skulle ut och göra stan osäker.
Otroligt mysigt!
28/9 16.30 Polisen-Solna Farstahallen Seriepremiär!
Hybris
http://skurubasket.blogg.se/2008/september/the-trailer-is-here.html#comment
Jag dog, på riktigt.
Skuru basket har fått hybris - tillsammans med sina tre unga tränare.
Otroligt komiskt, satt och skrattade ensam i soffan!
Hade denna konversation med deras tränare i torsdags;
Skurutränare; - Hej, är ni bara två som ska spela? haha ..
Jag; - Ja, det stämmer bra det.
Skurutränare; - Jaha, men då kanske vi har en chans ändå.
Jag; - hmm, nja, tveksamt!
Frågan är då: Om man inte ens tror på sig själva,
varför gör man sitt lag till värsta hypegrejen!
Nu ska jag gå och sola solarium!
Obsession
Jag ska inte sticka under stolen med att
sex är något som är otroligt viktigt i mitt liv.
Det kan vara det mest fantastiska och underbara som finns -
med rätt människa.
För samtidigt kan det bli så fruktansvärt fel och obehagligt.
Men den här besattheten skrämmer mig,
att bara ha sex för endast samlagets skull funkar inte för mig.
Jag vill ha känslorna & passionen.
Då är sex det absolut bästa som finns.
Om känslor & passion inte existerar så kan det lika gärna vara.
Men jag antar att man måste uppleva den där känslan av att man verkligen
njuter tillsammans med någon - för innan dess kanske det kvittar hur, var och vem man har sex med?!
Det finns en modell som är det absolut vackraste som finns,
speciellt på vissa bilder.
Den där innerligheten som man kan känna när allt känns helt rätt tillsammans med någon annan,
den har hon i sina ögon ibland.
Glödheta!
.jpg&imgrefurl=http://best-free-wallpaper.blogspot.com/2008_07_01_archive.html&h=1200&w=1600&sz=137&hl=sv&start=5&um=1&usg=__EcPLEPxT6sYcBkK6R1fIt23KWUw=&tbnid=e00QQSB_piDsUM:&tbnh=113&tbnw=150&prev=/images%3Fq%3DAdriana%2BLima%26um%3D1%26hl%3Dsv)
Den här tjejen skulle få mig att ändra sexuell läggning vilken dag som helst!
